solorossoneri

Kan det finnas någon som är mer värdig en avslappnande semester än självaste Paolo Maldini?

Den tjugosjätte juni 1968 föddes Paolo Maldini på ett sjukhus i Milano. Paolos fader hette Cesare och var lagkapten i Milan, Cesare var alltid ödmjuk som person men hade en förmåga att bli okoncentrerad och cigaretter var vanligt förekommande i vardagen.

Paolo däremot var alltid 100 procent professionell och har under sina 41 år på jorden, inte rökt en enda cigarett och har inte heller förtärt någon form av alkoholhaltiga drycker. Samtidigt så har han alltid ställt upp för sina lagkamrater. En sann kapten som inte drog på sig ett enda rött kort under sina tjugofem år i Milans A-trupp. En otrolig bedrift för en försvarare som spelade över 900 matcher på högsta nivå.

Enligt mig så är Paolo Maldini, det närmaste man kan komma en perfekt ytterback. Han hade elegans, teknisk briljans och var taktiskt överlägsen. Dessutom var hans löpkapacitet i klass med Flaminis. Thiago Silva har kommit in som ersättare för mittbacken Maldini, men vi har ännu inte ersatt ytterbacken Paolo Maldini sedan han flyttades in som mittback. Helt horribelt med tanke på att Maldini var världens bästa vänsterback fram till dagen han flyttades in i mitten.

Paolo har själv sagt att han ser Criscito som sin ersättare på vänsterbacks plats, vilket han har frågat efter under nästan två års tid. Criscito sägs vara en trevlig pojke som är oerhört lojal mot Genoa, men idolen råkar vara en viss Paolo Maldini. En attack för spelarens underskrift skulle troligen kosta runt 13 miljoner euro. 7,5 för Genoas halva, 5,5 för Juventus halva. En siffra som kan se ut som mycket, men hur många unga vänsterbackar finns det som håller den nivå som Criscito håller.

Det roligaste med dagens Milan trupp är att vi har så många spelare som älskar klubben och är beredd att gå över lik för speltid. Vi har flera spelare som kanske inte räknas som några världsklass spelare, men spelare som Daniele Bonera spelade flera matcher med en trasig ljumske för att ställa upp för laget. En ljumskskada som drog ner hans kapacitet mycket.

Jag som är hockeyspelare vet en del om ljumskskador, och att Bonera spelade flera matcher med ljumskskador gör honom i mina ögon till en fem stjärnig karaktär. Ljumskskador är lömska skador, och Bonera kommer troligen få dras med dåliga ljumskar resten av sin karriär, men Milan skulle troligen inte tagit sig till Champions League om Boneras storspel hade bytts ut med orutinerade Darmian. Bonera är typ exemplet av den typ av karaktär jag vill se i Milan.

Det samma gäller Luca Antonini som var beredd att skola om sig från yttermittfältare, till ytterback för att få återvända till klubben han älskar. Antonini skulle springa två mil per match om det krävdes för att få speltid. Antonini och Bonera är goda alternativ på sina respektive positioner, och bör ingå i rotationssystem. Även om Antonini bör avvaras i större matcher så förtjänar han sin speltid, Bonera däremot är i nuläget det bästa alternativet som finns tillgängligt på högerbacken, om man bortser från Zambrotta.

Ambrosini ställde även han upp för laget när spelarbristen var total. Gattuso spelade hela 90 när han slet av korsbandet i knät, där snackar vi vilja att ställa upp för klubbmärket. Till och med Seedorf och Kaladze ställde upp och spelade skadade under längre perioder. Inzaghi är perfektionist med sina förberedelser inför matcher, och ger alltid allt för laget. Egenskaper som jag värdesätter extremt högt i Milan.

Det är den typ av inställning jag älskar hos Milan spelare, och för er som tycker att jag är konstig för att jag inte vill se en massa nyförvärv av brassar och argentinare så är det för att, jag tycker att när man bedriver en professionell verksamhet så förväntar jag mig även att spelarna är professionella. När jag ser över vilka jag vill ha till klubben så står karaktären alltid i fösta hand. Jag ser hellre att vi har elva spelare som brinner för klubbmärket och är lite sämre rent speltekniskt än elva stycken "gold-digging whores". Ronaldinho och Beckham faller dock inte in under den kategorin, de var beredda att ge upp flera miljoner euro i övergångarna till Milan för att komma och bevisade därmed att dem är Milan materiell.

Om man har spelare som är seriös som Ambrosini, Inzaghi och Maldini som är oerhört noggranna med sin kroppar, och är hänsynslöst professionell, så håller dem åtminstone fem år längre än spelare som lever på talang och inte tror att vad dem häller i sig påverkar deras framtida karriär. För att citera Harry Redknapp "att hälla alkohol i en fotbollsspelare är som att hälla diesel i en ferrari." Den största delen handlar dock om motivation, men vad har en spelare som hänger på nattklubbar på nätterna? Jag var under fjolåret aldrig en av dem som var glad över Ronaldinho värvningen, men i år så ser han riktigt motiverad ut, och har lovat Silvio bättring gällande privatlivet. Dinho kommer därför att dominera i år.

Därför är mina drömvärvningar i nuläget Criscito, Sammarco och Dzeko. Spelare vars karaktärer skulle passa perfekt in i dagens Milan trupp. Det är dessutom spelartyper som truppen skriker efter, med dessa i truppen så skulle Milan kunna utmana på alla fronter utan att behöva spendera särskilt mycket varken på lönekostnader eller transfers. Värvningar som är helt i stil med vad det nya Milan är menat att stå för.

Men just nu har jag tillräckligt förtroende för Leonardo, så att jag tar för givet att han har tillräcklig koll på vad han behöver så, jag tar för givet att vi kommer att få in en bra ytterback och en bra anfallare i augusti. Vilket kommer att göra våran trupp, riktigt slagkraftig till nästa års säsong.

Jag vill också passa på att säga att jag inte har något problem, med någon spelare på grund av nationalitet, härkomst eller releigion. Allt handlar om karaktär. Det finns inte någon nation top 20 i världen som inte har någon spelare jag gärna hade sett i Milan. Alla länder har sin egen typ av spelare och med spelare från olika länder så får man flera olika spelartyper som inte finns inom landet. Men jag tycker ändå har så pass många olika spelartyper att man ska kunna kräva att italienare ska vara den nationalitet som är den flitigast förekommande.